Det är dags för en ny Beneath a Steel Sky-mixtape. Men oj. Det mesta har varit skit på sistone och därför är den ganska mörk (jag kan inte sova p.g.a. den här. jävla. årstiden. som. är. ljus. och ser ut som Al Pacino i »Insomnia« ungefär). BASS-mix #4 är stillsam got, det är den elektroniska musikens svar på Elliott Smith, fast mer dansant. Baskagge, baskagge, baskagge. Det var aldrig meningen att göra den så, men när jag lyssnar nu i efterhand förstår jag att det inte är sommarmusik precis. Eller, det är sommarmusik för oss som tycker sommaren är bäst under regniga nätter. Den passar dessutom väldigt bra på mitt sterila kontor. I övrigt är allt som det borde. Jag skriver bara lite här för att det ser så fjantigt ut med en stor bild på en post som har lite text. Men jag tror det är bättre om du lyssnar istället: Beneath a Steel Sky-mix #4 Från och med idag begår du visserligen ett brott om du lyssnar, men jag tror det är ok.