Rundgångsdebatten om fildelning leder ingenstans

Debatten om fildelning har gått hög i media på sistone men egentligen är den irrelevant och döljer de verkligt allvarliga frågorna. Visst, den lockar fram trollen i solljuset som Rick Falkvinge sa igår, men på det hela taget är den fruktlös. Härom dagen skrev DN att det är bekymmersamt att nedladdningen bland unga ökar eftersom det leder till färre biobesök. SAMMA DAG står i en annan artikel i DN att publiken på svensk film ökade med 70 procent förra året. SVD skrev igår att The Pirate Bay tjänat 19 miljoner på reklamförsäljning. SVD skrev i en annan artikel igår att The Pirate Bay tjänat 1,2 miljoner på reklamförsäljning. Det bara bubblar av siffror och »undersökningar«. Och samtidigt hamrar folk ut den ena förvirrade åsiktskanonaden efter den andra. Det stora problemet i debatten är att fildelning inte är något som går att diskutera i för- eller mot-läger. Jag är inte för eller mot fildelning. Jag nöjer mig med att konstatera att den är. Alla inlägg från sådana som Bert Karlsson och Liza Marklund grundar sig i att de är ganska gamla och saknar kunskap om kommunikationens själva anatomi. De debatterar ämnet utifrån hur samhället klassiskt har hanterat problem - att genomföra åtgärder mot källan till problemet. Några snabba exempel: • En krog säljer alkohol till minderåriga - krogen tas ifrån sitt sprittillstånd. • Föräldrar särbehandlas på arbetsplatser - lagstiftning och informationsarbete ska stärka deras rättigheter • En person kör sin bil för fort - personen förlorar sitt körkort. • En TV-kanal sänder förbjudet innehåll - TV-kanalen förlorar sin sändningsrätt • En kille i en källare trycker bootleg-DVDs - filmerna och utrustningen beslagtas och killen åtalas Internet fungerar inte såhär. Den traditionella tanken om en lodrätt överföring av information där det i toppen sitter en distributör som trycker ut sitt innehåll neråt är helt irrelevant i sammanhanget. Att åtala The Pirate Bay kan man väl göra om det gör någon gladare, men det är ju inte så att fildelningen upphör. The Pirate Bay är måhända den stora vita valen men inte källan till det problem som nöjesindustrin nu har. Källan är... Internet. Dess struktur. Hur digital kommunikation ser ut. I dagarna har det kommit en del kloka inlägg. De bästa var Nicklas Lundblads nyansering och den ständigt kloka Anders Mildners tankar om pekning. Det övriga är mest vitt brus. Jag har all förståelse och respekt för att Dotshops Anders Bersten går ut i Expressen och säger att det är nog nu. Precis som Telex-tillverkarna när faxen kom, som Vägatlas-författarna när GPS:en kom eller som fax-tillverkare när e-post kom så ser han ju hela sin värld rinna honom ur händerna. Och jag respekterar det. Men, som Ambassador Kosh en gång sa: »The avalanche has started, it's too late for the pebbles to vote.« Problemet i debatten är att de som för den enligt ett klassiskt för- och mot-perspektiv leder oss in i mörkret. Musik och film är lyxvaror som kommer rätt långt upp på vår behovstrappa. För att »stoppa« fildelningen krävs enorma ingrepp i demokratiskt vedertagna rättigheter. Artikel 12 i FNs deklaration om mänskliga rättigheter säger: »Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens«. Om fildelningen helt ska stoppas och »parasiterna« som Marklund kallar dem/oss ska rökas ut så borde debatten handla om huruvida det är värt detta. Jag kan maila filer, FTPa filer, lägga upp filer dolt på min webserver, skicka filer via Meebo, P2P-tjänster, IRC... Hell, jag kan sätta upp en klassisk BBS och låta folk gå in där via Telnet. Om fildelningen helt ska upphöra så måste allt detta bevakas. Varje brev som skickas, meddelande som skrivs och elektroniskt steg vi tar ska kartläggas. Debatten borde handla om det. Om nöjesindustrins »rätt att få betalt« kontra medborgarnas »rättigheter«. Det gör den inte idag. Det skulle kunna vara en intressant diskussion. Vi kanske är beredda att ge upp vår privata korrespondens för att säkerställa storbudgetskulturen, vad vet jag? Jag vill ha initierad och kunnig debatt kring detta. Inte retorisk konståkning där en säger »stöld« och nästa säger »frihet«. Vad sa du? Bredbandsleverantörer? Det har i debatten förts fram funderingar kring att ge bredbandsleverantörer och liknande rättighet att stänga av uppkopplingen för den som fildelar? Jo, det var ju lite snack om det i samband med domen från EU för några dagar sedan, att varje land kan lagstifta om internetleverantörens rätt/tvång att utlämna uppgifter om illegal nedladdning. Alla som tror att det inte är problematiskt bör läsa Rasmus Fleischers post på Copyriot som visar att vi inte ens hinner komma till integritetsproblemet i den frågan. Allt kör fast redan vid frågan »Vad är en Internetleverantör?«. Omfattande övervakning och filtrering av Internet känns inte som en rolig framtid. Eftersom debatten står på en plats och borrar sig djupare och djupare utan att så mycket annat kommit fram än att Liza Marklund anser att en sån som jag inte ska ha några åsikter om ämnet eftersom det jag gör uppenbart inte är kommersiellt gångbart. Hon är känd och inte jag så hon har rätt, typ. Jag är glad att mitt album seedas på The Pirate Bay men Liza säger ju i sin text att: »Det är ingen större bedrift att avstå från något som ingen ändå är intresserad av att köpa.« Så kanske ska jag bara hålla käften. Det blir en postning till på ämnet. En till. I den ska jag förklara varför fildelningen dödat popmusiken.