FEED2008-05-27
Vägen mot Frauds, del 12
Ett vanligt klagomål från nostalgikerna på den nya digitala världsordningen är blandbandets bortfall. Det varsamt ihopsatta och planerade blandbandet. När man sitter och måste testa spår efter spår, laborera med låtordningen, känna på om anslaget fungerar i övergången. Det personliga blandbandet.
Det är klart att själva hantverket är något man kan sakna (att sitta i en fåtölj framför den fysiska skivsamlingen och spela in hands-on, så att säga) men slutprodukten tror jag bara har tagit en ny form: mp3-mixen.
Inflationen, påpekar du.
Visst, Internet svämmar förstås över av mixtapes, DJ-sets och mp3-mixar. Det går att argumentera för att det är opersonligt. Fast vad det egentligen handlar om är ju att mängden som finns tillgängligt gör att innehållet känns urvattnat om man inte vet var man ska leta. Ungefär som att alla blandband som spelades in inte heller var bra, även om just du hängde bland folk som alltid levererade klockrena kassetter.
Jag har många exempel på mp3-mixar som betytt och betyder lika mycket för mig nu som blandbanden gjorde för tio år sedan.
I juli 2005 slog Viktor Sjöbergs mix »elefanten (sonores) mix #1: ‘you got me going in circles’« ned som en jävla bomb. Han postade den på sin blogg och den blev genast ett soundtrack till sommaren.
Inte bara var det ett utsökt låtval men vad som var häftigt med den var sättet han gjorde det på. Twista och Eurosport, Amerie och Pet Shop Boys, Rex The Dog och Franke… Allt kokades ner i en uppmashad soppa.
Mash-ups, ja. Jag hade tröttnat på dem ungefär 2001 för ärligt talat… Hur kul var det att höra en rap över en gammal heroinrockdänga? Men Viktors mix bevisade att det inte nödvändigtvis var grejen i sig som var uttjatad, utan snarare att det handlade om att blandningen måste göras med lite känsla.
Jag försökte själv göra mp3-mixen till något personligt här på bloggen genom serien av Beneath a Steel Sky-mixar.
Det var runt 2004 idén föddes. Det kom drösvis av elektronisk musik. Från laptopexperiment till barrskogselectronica till nu-triphop till vackra ambienta utflykter. Under den perioden brukade jag sätta ihop mixar med det bästa från albumen jag plöjde igenom. Mixarna postades här och var ihopsatta av svävande, atmosfäriska grejer med lite knastertrummor och beats då och då. Väldigt up my street.
Det jag var mest nöjd med i mixarna var att låtarna ofta låg ovanpå varandra. Det var sällan en låt fick gå själv för jag hade varit där och petat in ett miljöljud eller en annan låt som gick i samma tonart. Det här märktes naturligtvis inte för lyssnaren eftersom det var ambient redan från början och ambient + ambient = ambient. Ingen världsomvälvande ekvation där.
Men jag gillade tanken. Mitt laborerande med ljudmattorna då sådde vissa frön, gav vissa idéer. Viktors Elefanten-mix gav dem bara ännu mer näring. Jag tänkte att det vore fantastiskt att någon gång sätta sig ner och försöka mixa ihop vanliga låtar på samma sätt som jag jobbat med de ambienta i Beneath a Steel Sky. Bara trycka ihop lager på lager av loopar tills det blev helt nya låtar, i princip. Lite av samma tankegång som The Avalanches hade, även om deras »Since I Left You« naturligtvis var ett unikum och ideal som man inte vågar hoppas på att närma sig.
Men… Jag insåg snart att om det är något som kräver en oändlighet av pillande och trixande och tålamod som långt överstiger mitt så är det att sätta ihop den typen av fungerande mixar. Och jag lyckades aldrig hitta tiden jag behövde. Och åren gick.
Svante sa,
2008-05-27 kl 15:05
Jag gillar vart det här är på väg. Jag har länge närt en dröm om att göra en slags pop-ljudvägg där så många superhits ligger manglade över varann så det är svårt att skilja ut dem från varann. Svårigheten är ju förstås att få det att låta bra, inte bara som om nån hade ställt in alla Sibas radioapparater på olika kanaler.
För mig känns det som att bästa vägen mot det målet är att utveckla en algoritmisk musik-semantik-extraktor, lite som det de gör på http://the.echonest.com. Kombinera det med collaborative filtering à la last.fm och du kan bygga personliga ljudväggar at the touch of a button. Det här med att pilla, trixa, trimma för hand nätterna igenom – det känns totalt överspelat för mig. Automatisering är kärnan av det moderna samhället!
Men tillbaka till V.m.Frauds…
Billy R sa,
2008-05-28 kl 00:07
Svante: Ohhhh jag är med dig helt och hållet i teorin. Algoritmisk musik-semantik-extraktor! Det kan skapa fantastiska prylar!