»Popcirkus« förebådar en ny gyllene popera

I veckan var det premiär för »Popcirkus« på Sveriges Television. 90 minuter livemusik från de »nyaste, nya artisterna och de stora, välkända stjärnorna«, direkt från två scener på Debaser Medis. Programmet fick inte precis några fantastiska tittarsiffror och någon som heter Béatrice Birkeldh tillåts uttala sig i dagens Expressen. Hon har analysen:

"Med 'Jag är en vampyr, jag suger och spyr'-Krunegård och fy så tråkiga A Camp som dragplåster är det klart att det floppar. Ingen tycker om pretto i kvadrat. Luuk och Sinding borde ringa Sanna Nielsen nästa vecka istället."

Jag gillar den. Jag hoppas hon, vem hon än är, har rätt. Ett floppande »Popcirkus« skulle bekräfta trenden vi har sett en längre tid nu. Popmusik är slut som identifikationsfaktor för den breda massan. Jag tycker det känns rätt skönt. För inte så många år sedan kunde man komma till lägenhetsfester där folk man hade noll gemensamt med prisade band som man innan dess klassat som bra men som därefter fick ett noggrant frågetecken i marginalen. Idag ser man knappt några spår av subkulturer hos ungdomarna (möjligtvis en och annan fashion-core) och Melodifestivalens start nästa vecka är betydligt viktigare för vad som ska bli hits under året än vad som händer på »100% Osignat«. Det betyder att vi vinner tillbaka vår popkulturella nisch. Popmusiken blir åter jävligt viktig för dem som bemödar att bry sig om den, medan massan får Sanna Nielsen i flytande form. Det enda hotet jag ser mot denna utveckling är IPRED-lagen. I en hypotetisk situation där det inte längre går att komma åt storbolagens musik olagligt på nätet så kommer de definitivt gå under eftersom ingen kommer börja köpa skivor igen. Tvärtom kommer en parallell musikscen då blomma upp med skivetiketter och artister som släpper sin musik gratis som alternativ till dyra storbolagssläpp och den breda massan kommer att botanisera i denna flora istället för att tuna in till Sanna Nielsen. Stoppa IPRED, med andra ord. Låt nya Coldplay förbli läckt tre månader innan releasedatum, annars kommer massan börja gilla M. Ward.