Comments on: Att finna kreativitet i en pistolmynning

By: 10 tips för din blogg och dig som bloggare | Beneath a Steel Sky

10 tips för din blogg och dig som bloggare | Beneath a Steel Sky — Tue, 14 Jun 2011 05:39:54 +0000

[...] kommentar till något som hänt men kanske också kan tillföra ett uns till ämnet. Ta inlägget »Att finna kreativitet i en pistolmynning« som exempel. I somras spelade jag »Grand Theft Auto IV« och mindes historien om min elev som [...]

By: Billy R

Billy R — Tue, 29 Sep 2009 19:37:10 +0000

Det är nog helt enkelt så att det finns för få idealistiska prettolärare. De nöts väl ner under administrationen och verkligheten, kanske?

Jag är helt med dig på det om konstruerad uppgift och konstruerad verklighet. För jag minns alldeles för många skrivuppgifter som jag klantade bort och fick risiga betyg på bara för att det jag ville skriva inte passade in på det som det som var tänkt att jag skulle skriva.

Sen ska jag väl inte sitta här och skylla för mycket på uppgifterna. Det var nog min Rorschach-inställning “never compromise” i kombination med allmänt behov av att leva rövare som sabbade mina betyg egentligen. :)

By: Petter

Petter — Tue, 29 Sep 2009 10:57:00 +0000

Som svensklärare blir jag alldeles varm av att läsa det här, att det finns någon mer än jag som inte tror att kreativitet måste kvävas för att man skriver “någonting opassande”. Herregud, det finns sannerligen ett antal kriminella grabbar (framförallt grabbar) som kanske skulle ha gått klart skolan om bara någon hade trott på dem och låtit dem vara kreativa på sitt sätt, inte på skolans “gamla valiga” sätt. Det är jävligt svårt att få det att fungera, men det är vad vi borde sträva efter (hej idealistisk prettolärare!). På min förra arbetsplats förfasade sig mina kollegor över att eleverna skrev om hur de drack sprit och rökte i uppsatserna de lämnade till mig en gång (nationella provet för övrigt), men om de nu får en väldigt konstruerad uppgift, ska de behöva konstruera en verklighet till uppgiften också? Varför signalerar vi hela tiden att deras verklighet är mindre värd än vår?

Äh, skit samma, det här blev mest osammanhängande ordbajs, men huvudtanken är jag verkligen älskade den här texten (och ditt agerande som lärare).