Så många historier att berätta…

…men influensan sänkte mig innan jag hann.

I helgen när febern var gott och väl över 39 och bröstet värkte vid varje andetag så tänkte jag att straffet för all pandemiromantik så slutligen kommit. Precis som förutspått.

Det fanns ett element av predestinering i det, men tyvärr så mycket skabbigare än vad som varit önskvärt. Mer »Blood Meridian« än »For A Few Dollars More«, så att säga.

Men efter bara tre dagar är jag tillbaka på benen. Inte kan det väl då ha varit den riktiga influensan? Den som vi blivit varnade för och lite uppspelta av? I så fall, snacka om blött krut i bössan.