Streckkoden, svart på vitt

Google hyllar streckkoden i dagens logotyp eftersom det är 57 år sedan patentet för tekniken blev beviljat i USA. Jag brukar föredra att handla mat i mindre butiker men igår var jag på en ICA Maxi. Där kunde man scanna varorna själv i en kassamaskin och helt slippa träffa kassapersonal. Fint, kan tyckas, eftersom man då slipper skämmas när man tvingas köpa alla ingredienserna för en rätt eftersom kylskåpet är tomt, men visst finns det funktionalitet som också går förlorad. Jag är inte särskilt gammal, men gammal nog att komma ihåg när streckkodscanners inte fanns i butikerna och allt hade prislappar. Det fina med det var ju att man kunde åka in till Åhlens skivavdelning och pilla bort 19:90-prislappar från rea-backen och sätta på Young MCs nya »Principal's Office«-tolva som kostade 80 spänn på import. Sedan valde man kassan med tanten som inte hade koll på vad som var nytt och veckopengen räckte längre. Streckkoden har berövat möjligheterna till bra dealar i den analoga världen, men den har ju också öppnat många dörrar, som att knäcka koden och skriva ut egna pantkvitton. Så jag är helt klart för. Särskilt med tanke på att jag till stor del har koden att tacka för att jag räddade ett år av mitt liv. När jag mönstrade för militärtjänst fick jag hem en folder som jag skulle ha med mig till de olika stationerna där jag skulle testas. Fast besluten om att de skulle lacka ur och friskriva mig var steg ett att ta en fin, svart bläckpenna och lägga till ett noggrant streck i koden som satt längst fram på den foldern. Mycket riktigt fick de ett helvete. Varje gång jag kom till en station på mönstringen skulle de scanna min kod för att få upp mig i systemet och varje gång ljöd en arg felsignal. Då var de tvungna att slå i böcker, ringa och undersöka för att få en 20-siffrig kod som var lika med mig i deras system. Denna skulle sedan knappas in och med deras kackiga pekfingervals tog det en evighet innan alla siffror satt. Precis som planerat var de efter dessa 5-10 minuters bökande sura och otåliga, efter i schemat, och för mig att spä på deras dåliga humör blev en baggis. Jag blev hemskickad därifrån med frisedel efter en timme den andra dagen. Så kan streckkoden göras till ens vän i vardagen. Och så kan man dra en vara med den framför en scanner för att spela in det hotfulla varningsljudet i »Lost« som kommer när räkneverket nere i the hatch börjar närma sig noll. Och så kan man göra reklam för varor man inte får göra reklam för utan att åka dit.