10 tips och (tveksamma) metoder för din blogg

Bloggskrivmaskin Det kom ett mail från Fredrik. Han vill starta en blogg och det tycker jag är bra. Men han skriver att han inte riktigt vet i vilken ände som han ska börja blogga och vill ha lite tips på hur jag jobbar med mitt innehåll för att hålla den här prylen levande. Jag började skriva ett svar till honom men insåg efter ett tag att det började bli så långt att det var lika bra att posta publikt istället utifall det kan hjälpa någon annan på traven. Inget om det praktiska handgreppet, alltså, utan bara lite tankar kring själva innehållet. Jag tror egentligen att metoderna för att hitta idéer och skriva egentligen är något personligt. En modell passar inte alla. Det gäller att pröva sig fram med olika sätt och se vad som fungerar för en. Däremot delar jag gladeligen med mig av mina knep eftersom de kan vara embryon som utvecklas. Och, för att understryka: Jag tar inte på mig rollen som »bloggexpert«. Det här är bara vad som fungerat bra för mig under snart sex år här. En del av punkterna nedan kan säkerligen ifrågasättas. Fyra flummiga, övergripande tips 1. »Ignore Everybody« Visitkortskonst, Hugh MacLeodKonstnären, bloggaren och författaren Hugh MacLeods bok »Ignore Everybody - And 39 Other Keys To Creativity« är egentligen den enda livsmanualen man behöver. Rådet som fått bli bokens titel är kanske det viktigaste. »The more original your idea is, the less good advice other people will be able to give you«, skriver MacLeod och även om det blir bättre med en hård redaktör ska man ta med sig kärnan i det påståendet. Bloggen är din plats, ingen annans. Det du tycker är roligt och intressant ska du skriva om, för då blir det per definition läsvärt. Kanske inte för alla, men för alla som är intresserade av ditt ämne. Fråga folk du litar på om råd och synpunkter, men glöm aldrig bort att din personlighet, dina nycker och dina åsikter är det som kommer att göra din blogg unik. 2. Du kan aldrig ha fel Bloggen är ingen akademisk uppsats som ska hålla för en granskning. I min värld är skribenter som inte är subjektiva helt ointressanta. Jag tror det var J. Mascis som på frågan om vilket världens bästa band är svarade att naturligtvis tyckte han sitt eget. »Om inte vi tycker vi är världens bästa band, varför ska då någon annan göra det?«. Samma mentalitet ska man ha när man sätter sig och skriver. Med detta inte sagt att tonen ska vara dryg, översittande och kaxig på något sätt, men i själva ansatsen ska du inte tvivla eller vara rädd. Du är bäst, liksom. 3. Du är inte viktig Det kanske kan ses som ett motsatt påstående till punkt två, men det är det inte. Ibland sitter jag med inlägg som är för långa, som har för många outrätade frågetecken och som jag egentligen skulle behöva stöta och blöta många timmar till för att få vattentäta. Då tänker jag såhär: Folk kommer att skumma igenom mitt inlägg bland hundra andra inlägg i en RSS-läsare på lunchrasten. Om det inte håller helt så a) kommer ingen märka det eller b) spelar det ingen roll om någon märker det. Har man inte övertro på sin egen betydelse så är det enklare att få ur sig texter. Det viktigaste är att göra, inte att fundera på om man borde göra. 4. Driv agendor De behöver inte vara uttalade. De ska inte skrivas på plakat. De ska inte förekomma i varenda inlägg. Men på lång sikt ökar de läsvärdet och igenkänningsfaktorn. Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad jag menar, men alla skribenter som jag tycker mycket om har en grundfilosofi som de alltid faller tillbaka på, och det behöver inte ens stå uttryckligen för att jag som läsare ska känna igen mig. Det handlar om referenspunkter. När Hanna Fahl skriver om popkultur så vet jag efter att ha läst henne länge att Joss Whedon finns där som riktmärke, även om hon inte nämner honom i texten. Andres Lokko och Postcard är ett annat exempel. Eller Jan Guillou och illa dold överlägsenhet. Som sagt, inte enkelt att sätta fingret på. Inte lätt att uppnå. Men det blir bra när man lyckas. En väg dit är att skriva »följetonger« med postningar som inte uttalat hör ihop men som ändå är kopplade till varandra i själ och ton. Fyra konkreta, praktiska tips 5. Spara stickspåren till nya postningar I all textproduktion är det lätt att sväva ut, hamna på stickspår och relaterade ämnen. När du är klar med ett blogginlägg, läs igenom det från början och identifiera alla ställen som du skriver en mening eller två som inte är direkt kopplat till tesen i inlägget. Ta bort dem, spara och utveckla till nya postningar. Oftast finns det hur mycket som helst matnyttigt i stickspåren. Jag nämner ofta saker i förbifarten som när jag vid genomläsningen inser att »oj, det här vill jag berätta mer om«. Istället för att göra inlägget längre och otillgängligare sparar jag det ämnet och utvecklar fullt ut i en senare postning. 6. »The Grid« - jobba med fasta punkter Eftersom jag själv är slarvig med mina fasta punkter är det kanske ett dåligt råd att ge, men i grunden är det ett osvikligt redskap. Jag upptäckte i våras att mina inlägg på måndagar ofta var rätt fattiga eftersom jag på helgerna inte får lika mycket intryck från nyheter och andra bloggar. Därför bestämde jag mig för att starta punkten »Måndagslistan«, där jag helt enkelt kunde lista lite vad som helst. Perfekt och kul att sitta och knacka på under helgen också. Gör ett litet schema över fasta punkter som alltid kommer vissa dagar. Kanske kör du ett uppsamlingsheat med veckans roligaste mobilfoton, en sammanställning av veckans bästa mp3or, tipsar om en blogg du läser eller vad som helst. Gillar du ett speciellt tv-program? Skriv om det och publicera varje dag efter det sänds. Fasta punkter skapar en röd tråd, skapar band till läsarna och botar skrivkramp eftersom du vet vad du ska skriva om. 7. Strunta i vad som är på »bloggosfärens« agenda Okej, det här kanske går att debattera, men: Om jag inte absolut har något jag tror är viktigt om ett aktuellt ämne så avstår jag att skriva om det. Det är naturligtvis ett katastrofalt grepp om man har som huvudsyfte att få många klick, men jag vill hellre ha bra klick. Som ditt klick. Och jag misstänker att det funkar så åt andra hållet med. Du som läser det här inlägget och min blogg i stort gör det förmodligen just för att jag inte rasar mot Försäkringskassans telefonköer eller vad som nu är den mest länkade artikeln på Bloggportalen. Den naturliga följden är såklart att jag inte har några astronomiska besökssiffror men fuck it, man är ju hellre Junior Boys än Black Eyed Peas eller hur? När det gäller kvalitet och läsvärdhet är det alltid bättre att skapa än att reagera. 8. Samla på intryck - knyt ihop dem när du har tillräckligt I utmärkta lilla antecknings/urklipps-tjänsten Evernote samlar jag på saker jag ser på stan, nyheter som är intressanta, detaljer från samtal och så vidare. När jag har flera saker som berör ett och samma ämne så plockar jag fram dem och knyter ihop till en bloggpostning. På detta sätt blir postningarna - förhoppningsvis - mer än en kommentar till något som hänt men kanske också kan tillföra ett uns till ämnet. Ta inlägget »Att finna kreativitet i en pistolmynning« som exempel. I somras spelade jag »Grand Theft Auto IV« och mindes historien om min elev som skrev uppsats om sitt spelande. Den la jag på hög. Kort därpå hörde jag podcasten »A Life Well Wasted« om kreativiteten hos datorspelare. Den la jag på hög. När jag någon dag senare läste att Tyskland vill förbjuda våldsamma datorspel så visste jag att jag hade ett inlägg klart. Spara på teser, rubriker, påståenden, roliga citat, nyheter, bilder eller vad som helst. Lägg dem på hög och vänta. Det dröjer inte länge förrän du får flera av dem att hänga ihop och vips så blir det ett bra blogginlägg. Två definitiva, obestridliga sanningar 9. Ju smalare ämne, ju enklare att skriva Min blogg har på många sätt vuxit att bli ett monster. Den handlar om lite för mycket. Popkultur, internet-prylar, språk, allmänna reflektioner. Man kan tro att det gör det enklare att hitta idéer till postningar men egentligen är det tvärtom. Ingen gång har det varit enklare att hitta uppslag för skrivandet som på somrarna, när jag har kört Tour de France-bloggen »Les Poursuivants« tillsammans med Per. Jag har inget ämne som jag skulle kunna gå all in på hela tiden och har därför valt den mer spretiga formen som Beneath a Steel Sky står för, men tro inte att det gör något enklare. Inom ett skarpt nischat ämne finns det alltid utrymme för fler matnyttiga uppslag, större fördjupning och research. En given inriktning förenklar också framgooglandet av bilder, roliga anekdoter och annat stoff. 10. Du bloggar för att det är kul En bloggs framgång mäts inte i antalet klick, kommentarer eller länkningar. Det är glädjen du får ut av den som kreativt projekt som räknas. »It’s better to write for oneself without public than to write for the public and have no self.« För mig är den här bloggen stället där jag kan berätta historierna jag bara måste få ur mig, där jag kan få utrymme att göra det jag tycker är kul. Att folk läser, kommenterar och uppskattar innehållet tillfredsställer naturligtvis ens bekräftelsebehov, men det är fel ände att börja i om man startar en blogg. Det är ungefär som att man skulle skriva en roman för att bli miljonär. Visst, om det händer är det väl jättekul men när du börjar knacka är »för att ha kul« den enda giltiga anledningen. Om det primära målet är att bli omtyckt är det bättre att skaffa en hund. Kom också ihåg att ha ett avslappnat förhållande till trollen. Vill du ha mer tankefoder tipsar jag om att läsa Chris Brogans »40 Ways To Deliver Killer Blog Content«. Det ovanstående var rätt svävande och handlade om innehållet. Vill du ha mer handgripliga råd så är Thord Daniel Hedengrens sajt »Börja Blogga« full av guider, tips och idéer. Du läsare som redan bloggar får gärna posta dina bästa tips i kommentarfältet. Både Fredrik som mailade och jag kommer säkert ha nytta av dem. Och till sist ett råd på vägen av Rorschach: Never compromise

Kanske relaterade inlägg:

  • Dan

    matnyttigt! thanks for sharing!

  • Billy R

    Dan: Sharing is caring!

  • Andy

    Tackar också här så mycket. Lite lustigt att det dykt upp en diskussion på Copyriot om att Ramus inte skall skriva om känslor.. dårfinkar!

    Ang. tools så skall jag definitivt testa Evernote. Tidigare körde jag Notepad++ med typ 300 textfiler vilket var ohanterbart. Nu kör jag en privat skyddad blogg där jag blandar notes med dagboksinlägg. Rörigt.

    I gengäld får jag tipsa om http://readitlaterlist.com/ och http://www.passpack.com Beträffande den sista så kanske jag inte skulle lägga in bankkontouppgifter men det funkar med annat kontojunk. Frågan kvarstår dock: var skall man lägga lösenordet till kassaskåpet som innehåller lösenorden till kassaskåpen?