En duva i huvudet av chefen

Det finns ett gammalt (?) ordspråk som säger att »alla som gillar sport är inte dumma i huvudet men alla som är dumma i huvudet gillar sport«. Detta går väl att stöta och blöta hur länge som helst, men det jag undrar är vilken liknande tumregel som går att kläcka fram för brittiska fotbollsmanagers.

Bästa Premier League-krönikören Petter Karlsson har alltid en läsvärd text på måndagar. Idag skriver han just om galna brittiska fotbollsmanagers. Känn på det här:

“Skotska Partick Thistle hade en knäppgök som hette John Lambie, som födde upp brevduvor på sitt eget kontor. När en efter en av dem avled i diverse sjukdomar, sparade han dem för att använda som tillhygge när han ville läxa upp en spelare. Bland annat fick mittfältaren Declan Roche ett fjäderfä rakt i ansiktet, när han hade mage att ha åsikter om sin chefs taktik.”

Det finns så många lager i det här korta stycket att jag knappt vet var jag ska börja.

Karln födde alltså upp brevduvor på kontoret. Rimligen älskar en man med denna hobby duvorna och allt omkring dem. Men, när de dog så sparade han dem alltså, satt och tryckte på dem, bidade sin tid och väntade på ett lämpligt tillfälle att kasta de arma djuren på sina spelare.

Jag är mållös. Och jag önskar att jag tränade ett knattelag eller nåt så jag hade fått användning för vår döda duva.