2009-12-28
Postad i Irrpostning, Lista
Det vankas ju ändå 2010 snart, så det är väl lika bra att klämma av ett facit i korthet. Här är årets…
…album: jämnt mellan Girls »Album« (spotify) och The Field »Yesterday and Today«.
…tv-drama: de sista 30 minuterna av säsongsavslutningen på »Sons of Anarchy«
…mest spelade enligt last.fm: Lite otippat mon0s 19 minuter långa rymdambientmacka »Interference«.
…bästa diskussion: den i kommentarsfältet om vilken sorts fågel som tog livet av sig på min balkong. Vilken kompetens!
…duett 1: Feist och Wilco i »You And I«
…rollprestation på film: Christoph Waltz som Hans Landa i »Inglourious Basterds«
…överraskning: Lake Heartbeat – »Trust In Numbers« (spotify)
…prestation alla kategorier: Martin Luuk i »Drömmen om Herrön«
…novellsamling: Maile Meloy – »Both Ways Is The Only Way I Want It«
…roman: Klas Östergren – »Den sista cigaretten«
...duett 2: R. Kelly och Keri Hilson – »Number One« (spotify)
…radioröst: Chana Joffe-Walt
…hemskaste att se rullas upp live: Nattrapporterna från Iran.
…på svenska: Parker Lewis – »Rak som en pil«.
…som också bör nämnas: Junior Boys – »Begone Dull Care« (spotify), El Perro Del Mar – »Love Is Not Pop« (spotify).
…bloggelectropop: Ellie Goulding – »Under The Sheets«
…förtexter: »Watchmen«. Helt i klass med Saul Bass.
…accessoar: Munskyddet.
…flight: Morgonflighten mellan Paris-CdG och Milano-Malpensa.
…ambient: Har egentligen lyssnat alldeles för lite, men menar lite skamset förutsägbart att det är Tim Heckers »An Imaginary Country«
…ställe jag ville flytta men aldrig kom iväg till: Hong-Kong
…låt jag tror jag gillade av helt fel anledningar: Pet Shop Boys – »The Way It Used To Be« (spotify)
…dödsmässa: Batmans
…hacker: Jesus
…uppnådda mål: Min artikel om snooker som publicerades i ett rumänskt sportmagasin
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
2009 >
årsbästa
2009-12-07
Postad i Lista, Måndagslistan
Det är lätt att blanda ihop »tråkig«, »trist« eller »tragisk« med »hemsk« när man pratar om platser men det gäller att vakta tungan. Den sibiriska steppen, en stålindustristad i kinesiska Heilongjiang eller bara kvarteren kring Karlaplan en söndagseftermiddag kan vara allt av förstnämnda, men det är inte alls »hemska« platser. I alla fall inte i ordets verkliga bemärkelse. Här är topp-4 verkligt hemska platser.
4. Vozrozhdenija
Historian bakom är nästan för bra för att vara sann. Som bakgrundshistorien till ett datorspel eller hela upplägget för en James Bond-film. Okej, såhär:
1948 förlade Sovjetunionen all forskning kring biologisk krigföring till ön Vozrozhdenija i Aralsjön. Man gjorde det som folk gjorde mest under den tiden, det vill säga tillverkade vapenvarianter av mjältbrand och böldpest och forskade på virus. Allt gott. Men så föll Sovjetunionen och forskarstaden Kantubek, vilken som mest hade 1500 invånare, övergavs liksom alla laboratorier, utan någon som helst sanering eller uppstädning. Utan någon tanke på vad som finns i de där behållarna och burarna. Och vad händer då? Du kommer ihåg var ön var placerad? Japp, Aralsjön. Och du kommer ihåg vad som Aralsjön är känd för? Japp, den torkar på grund av ambitiösa bevattningsprojekt som misslyckades. Så ön är numera en halvö. Fullt tillträde för alla hugade, med andra ord. Lokala gnagare ska dessutom vara immuna mot och bära runt på en variant av superstark böldpest. Det hela är så lysande. Eller som en kommentar till den här bloggpostningen om ön påpekar:
“No one ever thought, ‘Hey we should get these desert irrigation guys and these bioweapons guys together in the same room sometime, just to like, make sure we’re all on the same page!’”
3. Poveglia
En till ö. Den här ligger utanför Venedig och är obebodd. Vissa av de saker som gör den så hemsk visar sig efter lite googlande beskrivas som sägner, men bloggen är konspirationsvänlig och köper inte italienska turistbyråns försök att släta över dess hemskhet.
Poveglia var stället som romarna satte sina sjuka för att de inte skulle smitta resten av samhället. Tusentals hamnade i karantän, smittades av varandra och dog tillsammans. När böldpesten härjade i Europa, många århundraden senare, tog den tidens människor upp den fina idén och skickade alla som hade symptom som liknade pesten till ön. De grävde stora gropar på ön där de slängde och brände de avlidna. Drygt 160000 ska ha sett sin sista tid där. Men åren gick och det fanns inte längre användning för den. Enda spåren av vad som skett var skelettbitarna som spolades upp på stränderna intill då och då. Så… Vad gör man? Bygger ett mentalsjukhus, förstås. Det öppnade 1922, slog igen 1968 och fortfarande står Poveglia obebodd. (Läs mer här)
2. Centralia
1979 gick borgmästaren och tillika den lokala bensinmacksägaren i Centralia, Pennsylvania, ut för att kolla hur mycket bensin han hade i sina tankar. När han tog upp stickan kändes den varm så istället förde han ner en termometer. Bensinen var 77 grader Celsius. Man började undersöka vad det var som hände under marken. Och diskuterade vad som skulle göras. Sådär som man gör mest när ingen vill ta något beslut. Och så en dag två år senare var 12-årige Todd Domboski ute och lekte på tomten när ett stort hål öppnade sig precis framför honom.
Under marken i Centralia hade sedan 1962 nedlagda delar av en gammal kolgruva brunnit. Och det brinner än. I 47 år har kolet puttrat, släppt ut giftiga gaser över markytan och svalt hus till höger och vänster. I början av 80-talet evakuerades staden och det enda som återstår nu är ett ensamt vägnät med gatubelysning som alltid är släckt. Marken är förbjuden att beträda eftersom man inte vet när ny förkastningar och ras kan förekomma. (Läs mer här)
1. Karatjaj-sjön
Så, du trodde staden Pripjat bredvid Tjernobyl-verket skulle vara etta? Pfft. Det är en picknick i parken jämfört med Karatjaj-sjön. Man kan ju turista i Pripjat.
I Uralbergen hittar vi Karatjaj-sjön och Tjeljabinsk 40, en upparbetningsanläggning för radioaktivt material. Där började i slutet av 40-talet framställning av plutonium och tritium för sovjetiska kärnvapen, naturligtvis en hemlig historia. Och farlig. De flesta som arbetade på platsen var straffarbetare som valt 5 år där istället för 25 i Sibirien. Inte förrän efter Sovjetunionens fall blev det känt att det här stället var hemvist för inte mindre än tre radioaktiva katastrofer och numera är den mest förorenade platsen på jorden. I tur och ordning:
• Från början dumpades kärnavfall helt sonika i Techa-floden, som var enda vattenkälla för sådär 24 byar längre ned. Det här gjorde man i över sex år tills effekterna började märkas av på folk. Byarna evakuerades inte förrän på 2000-talet trots att floden fortfarande strålar mer än 50 gånger normalt (men idag har den taggtråd längs stränderna).
• 1957 exploderade kylanordningen på ett förvar för kärnavfall. Ett radioaktivt moln spreds och utsatte mer än 250 000 människor för strålning.
• Tio år senare var det dags igen. Istället för att pumpa ut skiten i floden hade man istället använt Karatjaj-sjön, ett vattendrag utan in- eller utflöde. Problemet löst? Nja. 1967 blev det torka och vattnet sjönk undan, vilket gjorde att det svårt radioaktiva bottendammet spreds med vinden.
»Okej«, säger du, »det här var på 60-talet men varför är det här en av de hemskaste platserna vintern 2009?«.
…wait for it…
Mellan 1978 och 1986 fyllde man igen Karatjaj-sjön med betongfundament (!) för att försöka binda materialet och undvika en ny katastrof som vid torkan 1967. Så vad som är kvar är den grå, kompakta massan som ändå bara ger en falsk trygghet: Betongsjön strålar med 600 röntgen per timme, vilket räcker gott och väl för en dödlig dos för en människa som står vid strandkanten. Inom 60 minuter.
(Läs mer här, och här, och här.)
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
apokalyps >
kärnkraft >
Måndagslistan >
miljöförstöring >
radioaktivitet >
sjukdom >
virus
2009-11-16
Postad i Lista, Måndagslistan
Gårdagens inlägg handlade om 10 tips för att hålla igång bloggen. För att kunna använda dem behöver man däremot först hitta en inspirerande miljö i datorn, ett ställe som bjuder motstånd när det gäller ju det.
Jag älskar min dator, men i sitt väsen går dess egenskaper inte bra ihop med skrivande. Hummande fläktar, lysande dioder och en laptopskärm som sticker i ögonen genom mörkret bidrar inte med något gott för den hugade skribenten. Det gäller att hitta ett sätt att arbeta där allt det yxiga med datorn slipas ned, körs genom en kreativ vindtunnel för att få optimal aerodynamik och därmed inverkar så lite som möjligt på det du har satt dig ned för att göra. Här är de bästa verktygen för att klara det, historiskt och nu.
4. CygnusED
Den utsökta texteditorn var under sju-åtta år allt jag använde. Det var här grunden lades. Miljontals tecken skrevs hemma i pojkrummet på min Amiga i CygnusED fram till 1997-98. Jag lät datorn stå kvar framme även sedan jag slutat använda den bara för att kunna skriva i det programmet. Möjligheten att konfigurera alla färger som användes gjorde det dessutom enkelt att skapa en natt-preset där allt var svart utom texten som var mörkt grå. Ett tänt ljus, »Blade Runner«-soundtracket och den inställningen kunde skapa vilken magi som helst. Jag vågar säga så eftersom nästan ingen text finns kvar.
3. Notepad++
När jag kom ut i arbetslivet började ett långt sökande efter samma sorts smoothness i Windows som CygnusED skänkt mig under åren innan. Jag letade, och letade. Men ingenstans fanns bra alternativ och ofta var man tvingad att sitta och skriva i Word. Men så fann jag till slut Notepad++ och hittade hem. Egentligen är den skriven för folk som programmerar men samma funktioner som förenklar deras arbete gör Notepad++ högst användbart även för texteditering. På jobbet förblir idag Word stängt medan flikarna i Notepad++ bara blir fler. Och fler.
2. DarkRoom / WriteRoom
Funktionalitet, knappar och flikar i all ära, men det man är ute efter när långa texter ska skrivas är ju ändå den där känslan av isolering och avskildhet. Där det bara är du och texten och natten i ohelig allians. Som på en skrivmaskin fast utan the hustle. DarkRoom (Windows) och WriteRoom (OSX) är de underbara programmen som tar över hela skärmen, döljer alla menyer och bara erbjuder en svart botten med grön terminaltext. Snällt mot ögonen, öppnar upp sinnet, njutbart på alla sätt. Det kan vara världens enklaste funktion men samtidigt världens bästa funktion.
1. Scrivener
Jag är inte mycket av en evangelist, men skulle jag ställa mig mitt i stormen och skrika mig hes över något här i världen är det Scrivener. Så som i himmelen så ock i datorn! Med tanke på vilka enorma mjukvaruföretag det sitter där ute och försöker komma på bra produkter är det anmärkningsvärt att det bästa programmet är skrivet av en random dude. Scrivener är som en Saint Etienne-låt: elegant, mjukt, inbjudande. Det har gjort för mitt skrivande ungefär vad Google gjorde för websökandet. Allt är så enkelt, så mysigt. DarkRoom/WriteRoom-funktionen finns inbyggd. Man kan ha split-screen och se ens research samtidigt som man skriver. Nyckeln i varför jag älskar det så är att Scrivener minimerar motståndet från maskinen och därmed tillåter fokuset på orden, texten och idéerna att öka. Ångesten över att sitta i Word och med någon hotkey slå på »Track Changes« och sedan vara tvungen att lägga energi och okvädesord på att försöka få bort det existerar inte här. Jag tackar dig, Keith Blount.
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
bloggar >
Måndagslistan >
program >
skrivande >
skrivteknik
2009-11-09
Postad i Lista, Måndagslistan
I somras sa jag till en kompis att jag kollade efter jobb i Hong-Kong. »Jaha,« svarade han, »ska du sitta där och lyssna på ‘Blade Runner’-soundtracket hela dagarna?«. En självklar fråga.
Det finns många städer i världen som är tätt förknippade med science fiction-kvalitet. Mest uppenbara är såklart de asiatiska affärskvarteren med sina skyskrapor och nudelhål i väggen och cosplay-ungdom blandat med hårdkokta John Woo-gangsters. Men det finns andra städer, betyder mer lo-tek, som ändå lever upp till samma nivåer. I sina romaner »River of Gods« och »Brasyl« har exempelvis Ian McDonald utforskat Indiens respektive Brasiliens scifi-potentialer och jodå, de håller hela vägen.
Nyligen bad Wofford College inför ett seminarium fem stycken författare att välja sina favoritstäder med scifi-potential. Svaren blev Reykjavik, Kingston, Venedig, London och Marrakech. Sistnämnda är given, det vet alla som läst William Gibsons novell »New Rose Hotel« (det är ju där Hosaka samlar all sin Edge, pooling quietly in the Medina, the black executive Lears whispering into the Marrakech airport on carbon-fiber wings).
Listan fick mig att fundera. Var finns scifi-potentialen i Sverige? Var kommer skiten att gå ner på riktigt? Vänersborgs post-apokalyptiska möjligheter framgick tydligt i »Storm« men i övrigt är det så gott som outforskad mark Här är fyra platser att börja med.
4. Malmö
Egentligen ett tråkigt val, men får ändå vara med tack vare det metroplex staden bildar med Köpenhamn. (»It was a quiet night in CoMa«).
Extra plus: Stor immigrantbefolkning som kan utropa självständiga enklaver.
3. Växjö
En stad som är helt under radarn och därför perfekt för etablering av ljusskygg verksamhet. Dess placering mitt i skogen, den tidiga bredbandsutbyggnaden och myllret av mindre orter runt omkring gör att residentstaden kommer ta tillbaka sin plats som viktig marknadsplats, men denna gång för illegal nanotech. I Hovmantorp, Rottne, Lessebo och Lammhult byggs laboratorier i gamla lador och myndigheterna kan bara se på medan Europas grönaste stad också blir Europas farligaste – på molekylär nivå.
Extra plus: Glasriket har infrastrukturen för produktion av »smart glas«. Okrossbart, kan byta form, agera efter förprogrammerade instruktioner och… tappas bortom kontroll.
2. Karlskrona
Karlskrona har ett utmärkt strategiskt läge, både för en implantatstinn privatmilis som snabbt behöver nå olika platser på Östersjökusterna och för zaibatsus som jobbar med gruvdrift under vattnet. För sistnämnda finns även stora militära utrymmen att använda för exempelvis u-båtsaktivitet (att underhålla de egna eller jaga andras). Varven och de marina faciliteterna gör att staden perfekt som operationssäte för all slags black op (vilket G.I. Joe visste redan på 80-talet).
Extra plus: Många hemliga öar som inte finns på sjökort, med bunkrar och anläggningar vars existens har glömts bort i Fortifikationsverkets dammigaste arkiv.
1. Norrköping
I och runt de gamla industrilokalerna finns verkligen allt. Dammiga prång, bortglömda generatorrum, igenmurade gångar, fabrikshallar stora nog att rymma all slags verksamhet – eller att härbärgera förbjudna AIs. Rostade kolvar och kugghjul är ersatta av darknets som drar till sig yrkeshackers, lycksökare, ryska kodknäckare, digitala hälare, steroidtillverkare och andra som inte vill bli sedda. Ryktet säger att ett safe-haven för data finns i någon av de gamla kraftstationerna under strömmen. Härifrån kommer dessutom en stor majoritet av all olaglig simstim-film. Och de försöker inte ens dölja det. Tvärtom har de redan börjat.
Extra plus: Tegelbyggnaderna ser väldigt bra ut visuellt när Molly Millions-tjejer jagar över taken.
(Tack till @pelles och @mrtnj!)
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
cyberpunk >
Måndagslistan >
science fiction
2009-08-24
Postad i Lista
Utmärkta magasinet Novell har under sensommaren bett kreti och pleti lista de 100 bästa låtarna från 00-talet. De ska ta och koka ner alla listor till en definitiv och på sajten nollnolltalet.se räkna ner med start den 22 september.
Ett mycket trevligt initiativ! Nu börjar de som varit inblandade i detta hårslitande arbete att berätta om sina personliga listor så jag tänkte att jag inte skulle vara sämre.
Först, en liten bakgrund: Att göra en rangordnad lista över 100 låtar från ett decennium är egentligen en omöjlighet. I mitt första urval fanns över 200 låtar och egentligen vara bara ettan självklar. För att kunna gallra behöver man ha en metod med regler. De regler jag satte upp för mig själv var:
• Alla låtar måste vara på listan av egen kraft, inte för att de är i ett bra sammanhang. Således finns inget knaster eller ambient på listan eftersom de är mer att betrakta som konceptalbum. Starkt hitbetonat, med andra ord.
• Alla låtar måste på något sätt vara kopplade till en personlig kick, en stark upplevelse som går att relatera till dem. Om jag skulle göra en objektiv lista skulle Outkasts »Hey Ya« vara väldigt högt upp eftersom det är en av årtiondets bästa hits, men eftersom jag själv inte har någon koppling till den annat än som soundtrack på tusen klubbnätter när den kom så platsade den inte på min lista.
• En låt per artist/konstellation. Först tänkte jag att mina platser 1-13 skulle vara de tretton spåren på Daft Punks »Discovery«, men sen kändes det lite synd att sabba Novells poängräkning så jag skippade det.
• Man måste ta det för vad det är. Jag hade blivit galen om jag försökt göra en komplett lista. Efter att ha skickat denna till redaktionen har jag kommit på att jag helt glömde Dot Allison, Róisín Murphy, The Killers »When You Were Young«, Iron & Wines »Flightless Bird, American Mouth« och – kanske mest allvarligt – att Jay-Zs »The Blueprint« kom på 2000-talet. På sistnämnda skiva finns väl egentligen 4-5 låtar som skulle platsa på en sådan här lista. Lägg därtill ångesten när jag läser de andras listor och inser att jag missade Frankes »Aldrig förstå«, Out Hud, Action Biker och remixen på Mariah Careys »We Belong Together«… Då fattar man att man måste ta det för vad det är.
Av mina 100 låtar finns 73 på Spotify (underkänt!) så jag har gjort en playlist där.
Så blev min lista:
01 Daft Punk – One More Time
02 Phoenix – Everything Is Everything
03 Nicolas Makelberge – Dying In Africa
04 The Radio Dept. – Pulling Our Weight
05 R. Kelly – Ignition (Remix)
06 The Avalanches – Since I Left You
07 Doves – There Goes The Fear
08 Junior Boys – In The Morning
09 The Streets – Weak Become Heroes
10 Justus Köhncke – So Weit Wie Noch Nie
11 Highwon – Känn Igen
12 Felix Da Housecat – Ready 2 Wear
13 Beth Orton – Concrete Sky
14 Pet Shop Boys – Minimal
15 Jaheim – Diamond In Da Ruff
16 Digitalism – Zdarlight
17 Ladytron – Destroy Everything You Touch
18 Tough Alliance – Take No Heroes
19 Unai – Oh You And I
20 Ellen Allien & Apparat – Jet
21 Usher – Burn
22 The Field – Sun & Ice
23 Embrace – World At Your Feet
24 Gorillaz – Dare
25 The Embassy – It Pays To Belong
26 Flow Flux Clan – Fascination Street
27 Âme – Rej
28 Otur & Johnny – Additional Love
29 Glasvegas – It’s My Own Cheating Heart That Makes Me Cry
30 The Postal Service – Such Great Heights
31 Parker Lewis – Hjältar
32 The Elected – Greetings In Braille
33 International Pony – Our House (Ada remix)
34 Le Sport – Your Brother Is My Only Hope
35 Styrofoam – Couches In Alleys
36 Mauro Scocco – Solblekt Super 8
37 The Thrills – Big Sur
38 Alyoa – It’s Been Too Long
39 Spearmint – The Flaming Lips
40 t.A.T.u – All About Us
41 FischerSpooner – Just Let Go (Thin White Duke mix)
42 Robyn – Be Mine
43 Oasis – Stop Crying Your Heart Out
44 Fattaru – 100:-
45 Figurine – Miss_Miss
46 Saint Etienne – Action
47 Florence Valentin – Allt ni bygger upp ska vi meja ner
48 The Decemberists – The Engine Driver
49 The Game – Hate It Or Love It
50 Darin – Step Up
51 Defender – Bliss
52 The MFA – The Difference It Makes
53 Dominik Eulberg – Potzblitz Donnerwetter
54 Annie – Heartbeat
55 Gwen Stefani – What You Waiting For
56 Minilogue – The Girl From Botany Bay
57 Röyksopp – What Else Is There (Trentemöller remix)
58 Ciara – Like A Boy
59 Ne-Yo – Miss Independent
60 M83 – Don’t Save Us From The Flames
61 The Chemical Brothers – Star Guitar
62 Tiefschwarz feat Tracey Thorn – Damage
63 Lustans Lakejer – Allt vi en gång trodde på
64 Baxendale – We Built This City (Michael Mayer remix)
65 Säkert! – Och jag grät mig till sömns efter alla dar
66 Squarepusher – Tetra-Sync
67 Lifelike & Kris Menace – Discopolis
68 Marit Bergman – This is the year
69 Kings of Convenience – I’d Rather Dance With You
70 Destiny’s Child – T-Shirt
71 Chelonis R Jones – One & One
72 Kylie Minogue – Red Blooded Woman
73 Jens Lekman – Maple Leaves
74 Cassie ft Lil Wayne – Official Girl
75 Kalle J – Vända allt
76 Death Cab For Cutie – Summer Skin
77 Ada – Cool My Fire (I’m Burning)
78 Ison & Fille – 127 stil
79 Basement Jaxx – Hush Boy
80 Benjamin Diamond – Let’s Get High
81 Justin Timberlake – My Love
82 Aril Brikha – Leaving Me
83 Justice – D.A.N.C.E.
84 Marc Romboy & Stephan Bodzin – Phobos
85 Badly Drawn Boy – You Were Right
86 Markus Krunegård – Ibland gör man rätt ibland gör man fel
87 Stars – Your Ex-Lover Is Dead
88 Cassie – Long Way 2 Go
89 Superpitcher – Happiness
90 Milosh – The City
91 Hidden Cameras – Ban Marriage
92 Thieves Like Us – Drugs In My Body
93 Paragon – Ta Det Till Skyn
94 Jonas Bering – Behind This Silence
95 Booka Shade – Mandarine Girl
96 Einmusik – Devotion
97 Fragma and Kirsty Hawkshaw – Radio Waves
98 Freeform Five – No More Conversations (Mylo remix)
99 Mathew Jonson – Return of the Zombie Bikers
100 Ingenting – De svåraste orden
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
00-tal >
årsbästa >
årssummering >
best of >
Lista
2009-06-08
Postad i Lista, Måndagslistan, mp3
Jag brukade vara helt såld på riktigt bra r&b om det var killar som sjöng. Smäckra och läckra som Jodeci, R. Kelly och dem. Då var det så, för kvinnorna gjorde oftast för sliskiga retrosoulballader, lex Toni Braxton. Det där har ändrats över de senaste åren. Medan de nya killarna har blivit klenare och klenare och haft mindre och mindre att komma med (förutom Bruthas »She’s Gone« som är grym) har kvinnorna istället blivit tuffa med en ständig ström av smash-hits. Det här är de fyra jag inte kan sluta lyssna på just nu.
4. Cassie feat. Fabolous – »Super Model«
Sedan »Me & U« och »Long Way 2 Go« är Cassie en av mina absoluta favoritartister. Och det förändrades ju inte direkt av höstens lysande singel »Official Girl«, eller den film som någon tog på inspelningen av videon till densamma och la upp på youtube (she’s killing it!). »Super Model« börjar optimalt minimalt med miniräknarplipp och blommar sedan ut till en fjäderlätt sommardag. Underbar. (mp3)
3. Keri Hilson – »Energy«
Den här kom i höstas och jag har lyssnat på den hela vintern, hela våren och kommer fortsätta hela sommaren. Keris frasering, stämmorna, the heartbreak och den notoriska pianomelodin som ligger i beatet… Gah. Och i refrängen så kommer en sågtandsbasmatta och bara kör över allting som ett jävla godståg. (spotify mp3)
2. Ciara – »Tell Me What Your Name Is«
Tiden går men en sak består: Låtordningen på r&b-album sätts efter rankingen på de som producerat och gästar. Ciaras nya album »Fantasy Ride« är inget undantag. När låtarna som Danja och »Tricky« Steward producerat och Chris Brown- och Justin Timberlake-duetterna är avklarade så är vi på spår 12, det näst sista. Och givetvis är albumets bästa låt där. »Tell Me What Your Name Is« är en bedårande slowjam, en blyg flört med ljuvligt supersnygga körarrangemang över Pet Shop Boys-harmonier. (spotify mp3)
1. Natasha – »Sidekick«
Natasha sjunger lite för långsamt, så att orden inte ligger rakt på slagen. Det är nog det enklaste knepet som finns för att få små små bitar av mig att dö. Jag har försökt det själv, genom att låta den som lägger sången spela in den mot musik som går 1 bpm långsammare än det är tänkt och sedan bara synka i början av var fjärde takt, men det blir bara skit. När Natasha glider elegant över det svulstiga beatet med timpanis, syntstabs och stråkar så sitter det som kniven i snuten. Att refrängen har en sån där »gör likadant som mig«-dans koreograferad till sig (vilket man per definition måste avsky allt sedan »Macarena«) gör ingenting när allt annat är himmelskt. (spotify mp3)
När vi ändå är inne på ämnet så vill jag passa på att nämna smällaren »Let’s Go Crazy« med favoriten Cassie och Akon. Anledningen till att den inte kom med är dess eurofilterdiscoproduktion. Det är var inte menat att vara den sortens lista. (mp3)
Dessutom gillar jag Keri Hilsons »Knock You Down«, som är asbra med fina popharmonier när hon sjunger men not so much när Kanye och Ne-Yo gör sin grej. (spotify mp3)
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
akon >
cassie >
ciara >
hiphop >
keri hilson >
Måndagslistan >
natasha >
r&b >
radiohits
2009-05-18
Postad i Lista, Måndagslistan
De flesta väljer ett band- eller artistnamn som är kort, klatschigt och som funkar bra. Britpopen tog det där till sin spets. Pulp och Blur, liksom. Jag har alltid varit betydligt mer fascinerad av de som lägger ner lagen bara i och med sitt val av namn. Och nej, då menar jag inte …And You Will Know Us by the Trail of Dead, som inleder sitt namn med en ellips. Det är inte ok.
Förvisso kan det vara problematiskt, för ett långt och komplicerat namn riskerar begränsa de kreativa ramarna. Kallar du dig vid egennamn eller tar ett kort, simpelt bandnamn så är alla dörrar öppna men vid ett längre, mer programdeklarerande namnval så kan det bli som att du förväntas låta på ett visst sätt. Men oavsett denna reservation så finns det ändå något alldeles underbart med de som vågar ta till något som kittlar tanken, inte bara tar ett enstavigt ord som ligger bra i munnen. Den här listan är till dem.
5. They Came From The Stars, I Saw Them
Dimmiga berg, liten stuga, mörk natt. Mellan flöjtexperiment, bandekon och en spräckt basförstärkare går en vitklädd trio ut över daggen i gräset. Om det faktiskt är någon som kommer från stjärnorna eller om synen är frukten av för många år på konstskolan och dåliga droger spelar i det läget ingen roll. De är vad de heter. Och det är ett fantastiskt namn. Lika fantastiskt som deras 24 minuter långa flumepos »The Holy Mountain« (spotify)
4. Everything But The Girl
Ben Watt och Tracey Thorn tog namnet från en butik som sa sig kunna erbjuda allt till bröllopet utom just flickan. Hade i många sammanhang kunnat ses som ett konstruerat och oinspirerat namn men faller här på rätt plats. Lyssnar man igenom parets diskografi och vältrar sig i den olyckliga, eländiga kärlek som går som den röda tråden igenom så får namnet en ny betydelse. Tårtan, klänningen och inbjudningarna var lätta att ordna, men flickan… Ja, hon gick ju aldrig att hitta.
3. We Were Promised Jetpacks
Den underbara Glasgow-kvartetten gör inte bara de finaste skrammelpop-dängorna på den här sidan midnatt men tar också ställning i det stora sveket mot såväl vår föräldrageneration som mot oss: vi skulle ju få jetpacks. Det var den stora drömmen. Med OS-invigningen 1984 lät de oss tro och drömma och så ryckte de bara skiten ifrån oss. Lysande namn, vilket inte alla skottar lyckas med (se Glasvegas). (myspace)
2. God Is My Co-Pilot
Fullständigt gräslig musik. Fullständigt klockrent namn. Snacka om att positionera bara genom att presentera sig.
1. Huntkillbury Finn
I normala fall har jag svårt för ordlekar. Det blir sällan bra (se Glasvegas). Pluxus-låten »Molltolerans« och Huntkillbury Finn från brittiska hiphop-kollektivet Katch 22 är undantagen. Huntkillbury Finn är så genomtänkt, så snyggt, så kaxigt och dessutom låter det som Mark Twains litterära förlaga när man säger namnet. Även om »Burial Proceedings In The Coarse Of 3 Knights« inte låter lika farlig nu som 1991 så är Huntkillbury Finn det hårdaste namnet någon kan ha.
Permalänk
Maila till (o)vän
Kanske relaterade inlägg:
Taggar:
Everything But The Girl >
fantasi >
Glasvegas >
huntkillbury finn >
mark twain >
Måndagslistan >
namn >
they came from the stars >
we were promised jetpacks
FEED
