Jag är redan sjukt trött på julmusik. Därför satte jag ihop en Spotify-spellista på det underskattade temat »låtar som inte är julmusik men passar bra in i stämningsfulla vinternätter«: »Jul fast ändå inte«
För mig betyder den här onsdagen springa på möten och vara afk mest hela tiden. Japp, semestern är slut.
I morgon ska vi göra en närläsning av ett alldeles strålande liveklipp men idag får du hålla till godo med en Spotify-playlist (nästan bara »gammalt« men kan kanske hjälpa igenom en och en halv timme av arbetsdagen).
»Wrapped Up (Warm In Daddy’s Coat)«
Permalänk Kommentarer avstängda
Igår kändes det för första gången som att våren kommer att komma i år med. Solen skar in genom de smutsiga fönstren och något som kunde liknas vid en mildhet låg i luften. I morse när jag kom ut var det kallt, men vyn från busshållplatsen talade tydligt. Mina damer och herrar, det kan bli drägligare i år med. Och att det är nära är mest uppenbart på att det är den tiden på året då jag inte kan hålla fingrarna borta från fluffpoptranceskiten.
Sen bloggen drog igång har jag här släppt ett antal mixar med ambient brus, minimalt gung och ganska stora stråkar. Sorglig elektronisk musik som passar att lyssna på under en stålhimmel, typ. Anledningen var att det runt 2003-04 kom så otroligt många album med »electronica« och ofta var det bara en eller två låtar som höll på varje skiva. Jag började därför mixa ihop guldkornen.
Tanken var att inte bara spela låt efter låt utan bygga ihop dem och låta det bli en flytande massa, ungefär samma upplägg som med »Frauds«, fast inte lika destruktivt. Originallåtarna skulle vara kvar och inte söndermosade, men tanken om det bubbliga fanns ändå där.
När jag i torsdags efterlyste mix nummer 6 som slarvats bort av mig (vilket jag tyckte var synd, för det är också den bästa) så efterlyste Kim i sin tur ett uppsamlingsheat med alla gamla. Självklart ska vi ha det:
Samtliga Beneath a Steel Sky-mixar för nerladdning här
Låtlistor för mixarna finns här
Jag har lyssnat på dem då och då (faktiskt ett bra soundtrack för promenader tidiga vårmorgnar) och det är inte så fasligt daterat som man skulle kunna tro. Det jag däremot upptäckte när jag lyssnade på dem i följd nu under sammanställande och uppladdning var att de också tecknar en ganska intressant bild över de senaste fem åren. Jag ska återkomma till det i en kommande postning.
Förresten inser jag att det har gått över ett år sen den senaste. Kanske är dags att börja fundera på nummer 7?
Vi lägger ett nytt år till handlingarna i natt. 2007 var alarmismens år. Det var Damoklessvärdets år. Vi tittade åt höger, åt vänster, upp, ner, inom oss, inom andra, desperat sökande efter vad som skulle förstöra oss.
Nyckelfraser stod att finna i uttryck som »slutet på vårt sätt att leva«, »ett hot mot vårt livsstil« eller något liknande aggressivt och farligt. 2007 var året när vi minsann skulle inse att vi är dömda. Att skymta vargen blev en väckelserörelse och de som inte lyssnade var ignoranta, nazister eller Djävulen återuppstånden.
2007 var året då vi fick reda på att vi kommer få cancer av gummiträskor; att pepparkakor innehåller gift; att Kina och Indien kommer skicka oss tillbaka till feodalsamhället; att den som dricker buteljerat vatten är genomond; att fågelinfluensan gör comeback; att butiker inte slänger mat som är okej trots att datumet gått ut; och, framförallt, att kor i oanad utsträckning bidrar till växthuseffekten när de släpper fisar.
Det är det där sista som allt hänger på. Kor är miljöbovar. Du vet vad det innebär? Vid varje utandning sabbar DU jorden! Det är din EXISTENS – inte ditt levnadssätt – som är skälet till den globala uppvärmningen. Vad gör DU åt det?
Och du vet vad detta i sin tur innebär? En skäggig kille med »Slutet är nära«-skylt kommer ge dig så dåligt samvete att du hänger med honom till en djungel i Guinea och äter gift tillsammans med ett par tusen andra skuldbelagda.
Apokalypsen var närvarande 2007 på ett sätt som den inte varit sen kalla krigets dagar. Det kändes stundtals som att allt var på väg mot slutet. Så är det kanske också. Vi vet inte. I denna anda satte jag ihop en specialanpassad halvambient domedagsmixtape så att vi alla kan fira in det nya året med hjärtat i halsgroppen och tummarna hållna. Håll till godo så ses vi 2008 – som jag är övertygad om kommer bli ett jävligt bra år!
Beneath a Steel Sky-mix #6 – Domedag nu!
Ladda ner
Först och främst en liten recap för nytillkomna läsare:
För några år sedan så kom det drösvis av elektronisk musik. Från laptopexperiment till barrskogselectronica till nu-triphop till vackra ambienta utflykter. Jag försökte ta den musiken under vingarna och bevaka den så gott det gick på The Cricket och i Sonic. Mitt perspektiv var smalt och subjektivt men det var inte så många andra som gjorde det så jag hoppas att det förde något gott med sig. På vägen fick jag något slags rykte om att vara svår och bara lyssna på sånt men det var ju helt fel förstås.
Under den perioden brukade jag sätta ihop mixar som postades här på Beneath a Steel Sky. De var ihopsatta av svävande, atmosfäriska grejer med lite knastertrummor och beats då och då. Jävligt ohippt och jävligt up my street.
Jag slutade med mixarna. Inte för att jag slutade lyssna på musiken utan för att Kompakts ambientgrej och djupa, lugna techno blev väldigt stort (det lät, som El Barbaro skrev på sin blogg här bredvid, »som det alltid blir när det handlar om ledsna tyskar – techno som låter som Kent«). Mina mixar fyllde inte riktigt någon funktion längre.
Men.
Min ambient/djup techno-period kommer alltid på sensommaren. Från början av september och framåt så blickar formlösa omslag utan text ner på mig från skivhyllan och kräver sin uppmärksamhet. Numera finns det dessutom musik som faktiskt är mycket roligare än den retro-Warp-electronica som var för några år sedan. Därför bestämde jag mig för att sätta ihop en femte del i serien med Beneath a Steel Sky-mixar.
Vi snackar som vanligt regntunga skyar, frisk septemberluft, löv som sakta börjar bli gula och, som alltid när det handlar om ledsna tyskar, techno som låter som Kent. Ha tålamod, det är värt det. Ladda hem:
Apropå ambient så gjorde jag en av de roligaste grejerna på länge våras. Klubben Smet bjöd in mig för att under två timmar tolka begreppet »ambient«. Jag plockade med min gode vän Andreas som köpte en ny synt kvällen till ära. Så där satt vi i varsin fåtölj med laptop, skivspelare, effektboxar och en ny synt som ingen visste hur den funkade. Vi lät en drum’n'bass-tolva gå på 33 rpm, körde skum musik på cd-spelarna, jag triggade flygplans-fly-bys på datorn och Andreas satt och försökte lära sig synten. Det var mayhem, men sjukt kul. Mot slutet gick alla skivspelare och ljudkällor samtidigt utan att vi visste om det men det lät fint ändå. Synd bara att det inte var någon där förutom oss och klubbarrangörerna som fick höra det. Här är några bilder i alla fall:
Det var ju just typiskt. Jag har gjort en liten mix för fina Discobelle – en riktig vårmixtape där solen strålar och det är ljudet av blommor som slår ut och små insekter vaknar till liv och kryper fram. Och idag när den släpps är det bara grått och regnigt. Jag och Murphy, vi är bra vänner.
Ladda hem mixen, däremot. Det svänger:
http://www.discobelle.net/2006/04/28/mixin-it-up-mr-suitcase/
ps. Det är jättemånga inlägg som bara handlar om mig numera. Även om det kanske är det en blog är till för har jag försökt hålla lite högre nivå här tidigare. Det är fortfarande vad jag vill, men just nu är det så mycket i luften att jag aldrig får tid att sätta mig ner på allvar att skriva. Jag har därför skapat kategorin »Egoboost« där alla inlägg som bara är reklam för mig själv hamnar.
Drivs med WordPress
·
Bygger på tema av Beccary
·Ingen copyright - materialet fritt för icke-kommersiell användning till vad du vill. XHTML
·
FEED
